Alla inlägg under juli 2014
Saknar tiden .... jag var smal, snyggare och bättre helt enkelt
Jag avskyr att jag gick så mkt upp i vikt när jag började med mina antidepp :( Helt plötsligt så vägde jag 30-40 kg mera *suck* Och Jag vet .... "bara du som kan göra något åt saken" Men jag har varken ork eller vill just nu. Jag hatar att vistas bland massa folk som jag inte känner. Social fobi är riktigt jobbigt att ha. Kan knappt andas och jag får hemsk ångest, och vill bara fly bort så fort man kan Jag fattar egentligen inte varför jag lider av social fobi heller, för förr om åren så var jag mkt mer social, och kunde vistas bland folk. Då hängde man ute hela tiden; på fester, krogen, nattklubbar you name it.
Kan knappt vara själv heller, så de båda sidorna går emot varandra. Är jämt hemma hos min mamma, för här känner jag mig trygg, och har alltid sällskap. Men någon gång måste jag träna upp mig på att våga möta mina rädslor ... hur nu det kommer gå till
You don´t have to love me
But
I need respect
En gång i tiden var jag blond. Tycker det såg bra ut där ... På den tiden var jag tillsammans med M, man ser hans arm där bredvid mig
Vettefan hur många hårfärger jag haft i mitt liv, men jag trivs bäst i mörkbrunt eller svart. So no more blonde för min del
Idag är ingen bra dag alls, ångest ända uppe i halsen, men jag försöker hålla mig uppe vid ytan så gott jag kan. Var ett tag sedan jag hade sådan ångest som nu. Jag sitter och spänner mig, och får huvudvärk på köpet
Känns bra att syrran och hennes son är här, för de håller en verkligen ovanför vattenytan. Lilla Charlie som är en månad gammal ... lilla miraklet
Jag har så himla mkt ilska i mig, över det mesta egentligen
Mår fortfarande skit inom mig, efter allt som har hänt i mitt liv. Hur kan någon överleva allt det där? Jag förstår inte hur jag orkat vara stark, stå upp och gå vidare? Jag borde ju ha varit död vid det här laget ... ja, tänk om jag hade dött, efter alla överdoser jag tagit under åren. Jag kunde ha varit död och begraven nu ... Hur har jag orkat?
Jo, den som mest hjälpt mig ur det svåra är min älskade mamma, som har stått ut med allt! Då menar jag ALLT.
Min mamma är min ängel, min hjältinna, räddaren i nöden
Men klart att även vi har haft våra storbråk, men jag ser numera bara hennes goda sida
Eftersom jag inte hade några direkta vänner i min uppväxt, så var det mamma som fick stötta mig genom alla stormar! Jag är superglad över de vänner jag har nu, som jag lärde känna på olika sätt i vuxen ålder ...
Ni har räddat mig! Tack!
Kan inte titta mig mätt på mitt älskade systerbarn <3 Är helt kär
på tal om annat så känns det som jag börjar bli sjuk :/ Ont i halsen, snorig, tung i kroppen + så smakar inte all mat någongting ... Jaja, är hemma hos mamma nu, så jag slipper vara ensam om jag skulle bli sjuk .... Mammor är bra att ha när man känner sig kinkig *lol*
Ska skriva mera brev nu <3
Lilla miraklet Charlie.
Fattar inte hur man kan bli så himla kär i en sån liten kille?? Han är charmig och mysig lillgrisen ^^
Jag är lika kär i mina andra syskonbarn också såklart <3 Mycket kärlek till dem <3 <3
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 |
30 | 31 | ||||||
|